Northvolt

Luleå är med i kampen om en enorm industrietablering. 2000-3000 arbetstillfällen står på spel! Det här kommer ju bli hur spännande som helst, under sommaren, förmodligen i juni eller juli, kommer besked om vilka två kommuner som går vidare till nästa steg  Efter sommaren kommer besked om vilken kommun som "vinner".

http://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20170426/northvolts-batterifabrik-har-ar-svenska-kommunerna-som-gar-vidare/

http://kuriren.nu/nyheter/lulea/sa-gick-motet-med-batterijatten-nm4538892.aspx

Spännande. Potentiell sponsor?

Kan vara. Finland och dess medborgare med ett starkt driv har alltid varit välkomna i Luleå.

Det här är mer en dröm, om man tänker på det. Måste ändå tona ner förväntningarna, för dem kommer ju komma likt förbannat.

En liten passus i sammanhanget är att VD Peter Carlsson studerat på universitetet här i stan. Inte för att det borde ha någon avgörande betydelse i dessa sammanhang men det kan knappast räknas som en nackdel i alla fall.

Överhuvudtaget har Luleå en väldigt bra industriell infrastruktur med god elkraftstillgång, stor hamn, ledig mark, gott om företag med industrikompetens och som sagt LTU som garant för vidare kompetensförsörjning. Skellefteå som jämförelse ligger bra till i övrigt men tappar en del poäng på den sista punkten.

Om det nu i slutändan blir en fabrik någonstans eller ej och i så fall var den hamnar står väl skrivet i stjärnorna, jag är inte helt övertygad om möjligheterna med tanke på att det inte är något industriföretag i bakgrunden utan VD själv samt riskkapitalisten Harald Mix som är huvudintressenterna. Även om nu t.ex. Vattenfall är inne så är nog deras andel i bolaget än så länge rätt litet, och det kommer krävas stora investeringar framöver om det ska bli något. Men hoppet lever!

Det blev inte Luleå den här gången, det blir Skellefteå-Västerås i final.

"Såväl Skellefteå som Västerås har mycket goda förutsättningar att kunna leverera på de fysiska parametrar som är grundläggande för etableringen vad gäller tillgång till mark, energi och goda logistiska förbindelser", skriver Northvolt i pressmeddelandet.

Den här gången så hoppas jag faktiskt att Skellefteå tar hem det.

Go for it 6-fingers!

"Skellefteå Kraft= kommunägt= gratis kommunel till aktieägarna i batt.ftg."

Västerås = Asea Brown Boveri Ltd (ABB)

"ABB är en pionjär med banbrytande teknik inom elektrifieringsprodukter, robotar, motorer och drivsystem, industriell automation och kraftnät....betjänar kunder inom energi, industri samt transport och infrastruktur i hela världen. Med över 125 år av innovation skapar ABB idag framtiden inom industriell digitalisering samt driver energiomställningen och den fjärde industriella revolutionen. ABB verkar i över 100 länder och har ungefär 135 000 medarbetare" (en presentation som finns på deras hemsida).

Skellefteå = regionens hopp som t.ex. skulle kunna betyda att vi kommer närmare ett färdigställande av Norrbotniabanan. Projektet i sig skulle kunna få beslutsfattarna att ge grönt ljus till bygget av sträckan Luleå-Umeå. Umeå, Piteå och Luleå borde stötta Skellefteå i den här matchen så vågskålen tippar över till våran sida av landet.

Ett stort minus och med hela det här projektet är att inga journalister (inte en enda!) skrivit en enda rad om de negativa konsekvenserna och ???? som finns när det gäller ett byggandet som kan starta redan 2018. Det läggs ju för fan mer "journalistik" på hur Vännäs lag ser ut kommande säsong.

Piteå-Tidningen





Det senaste jag hörde var att Luleå lokaltrafik ska satsa enbart på eldrivna bussar och det startar de med redan i höst!

Skellefteå fick det!

Kraft slog kompetens kan man kortfattat summera det som. Fabriken kräver enormt mycket energi och förutsättningarna fanns i Skellefteå. Västerås kommer få omkring 400 jobb till en forskningsanläggning men fabriken ska alltså byggas på andra sidan länsgränsen.

Första frågan från media på presskonferensen: hur mycket pengar har ni fått in? 40 miljarder ska in och hittills har de bara fått in 200 miljoner enligt uppgift. Ett par 100 miljoner kronor svarade VD:n på konferensen.

Blir det en arbetsplats för omkring 2000 anställda i Skellefteå kommer det gynna hela vår landsända.

Norrbottniabanan kommer också hamna i ett helt annat perspektiv då fabriken nu planeras att byggas i Skellefteå. Närheten till bl.a. universiteten och Luleå nämndes som en fördel för Skellefteå från politikerna håll på presskonferensen.

Jag hoppas fabriken kommer byggas........men.....

.....efter att ha lyssnat på presskonferensen så blir man lite tveksam till hela projektet faktiskt. Det här med finansieringen, en högst berättigad fråga i sammanhanget, men ändå var det nästan så man stammade när man fick frågan. Man vill upphaussa projektet och går all-in på det känns det som.


.....hur många och vilka är egentligen beredda att satsa stora pengar i en batterifabrik just nu?

Jokerman skrev:
.....hur många och vilka är egentligen beredda att satsa stora pengar i en batterifabrik just nu?

Känns väl ändå som att det borde vara ganska hett just nu, med tanke på utvecklingen av elbilar samt eldrivna och trådlösa saker i allmänhet.
Sedan är väl frågan om en batterifabrik i Sverige kan konkurrera med fabriker i billigare länder.

Lulefan skrev:

Jokerman skrev:
.....hur många och vilka är egentligen beredda att satsa stora pengar i en batterifabrik just nu?

Känns väl ändå som att det borde vara ganska hett just nu, med tanke på utvecklingen av elbilar samt eldrivna och trådlösa saker i allmänhet.
Sedan är väl frågan om en batterifabrik i Sverige kan konkurrera med fabriker i billigare länder.

Konkurrensfaktorn är billig el.

Lulefan skrev:

Jokerman skrev:
.....hur många och vilka är egentligen beredda att satsa stora pengar i en batterifabrik just nu?

Känns väl ändå som att det borde vara ganska hett just nu, med tanke på utvecklingen av elbilar samt eldrivna och trådlösa saker i allmänhet.
Sedan är väl frågan om en batterifabrik i Sverige kan konkurrera med fabriker i billigare länder.

Vätgas blir det som gäller i framtiden, kina, japan och tyskland, delar av usa mfl satsar på det smidigt du gör som idag åker till macken och tankar kör 50 mil på en tank, lastbilar går ej att använda batterier till, de blir för tunga därför vätgas !

En färsk tysk forskarstudie visar att batteridrivna elbilar inte med automatik ger lägre utsläpp av koldioxid. DN:s Lasse Swärd förklarar slutsatserna i rapporten.

En jämförelse mellan en eldriven Tesla Model 3 och en dieseldriven Mercedes C220 visar att utsläppen från Teslan blir högre eller betydligt högre när man räknar in hur elen framställs i Tyskland och alla de indirekta utsläpp som batteritillverkningen orsakar.

Studien från Ifo Institute i München är gjord av Christoph Buchal, professor i fysik vid Kölns universitet, Hans-Dieter Karl, energiexpert vid Ifo och Hans-Werner Sinn, tidigare chef för Ifo och professor emeritus vid Ludwig-Maximilians universitetet i München.

De menar att en mer hållbar väg är att satsa på naturgas i förbrännings­motorer för att sedan gå över till biogas och vätgas.

1 Är slutsatserna förvånande?

– Nej, det är väl känt att tillverkningen av batterier till elbilar kräver stora mängder energi.

2 Men det krävs väl energi också för att tillverka vanliga bensin- och dieselbilar?

– Ja, men inte alls lika mycket som elbilsbatterier. Det betyder att elbilen som ny i bilhallen har en betydande koldioxidskuld i bagaget jämfört med en bensin- eller dieselbil. Hur stor den blir beror på en rad faktorer, inte minst hur elmixen ser ut i det land där battericellerna tillverkas.

– De tyska forskarna har tagit genomsnittliga värden för batteritillverkningen och sedan räknar på den tyska elmixen, som i dagsläget har en hög andel brun- och stenkol. Då blir utsläppen väldigt höga för Tesla och andra batteribilar.

3 Hur blir det om man räknar på svensk elmix, som domineras av vattenkraft och kärnkraft?

– Då blir utsläppen nära noll om man enbart tittar på körningen av bilen. Elbilen vinner direkt här, till skillnad från i Tyskland. Väger man in batteritillverkningen tar det något eller några år innan elbilen kommer i kapp och förbi dieselbilen.

Lasse Swärd
lasse.sward@dn.se

"högre när man räknar in hur elen framställs i Tyskland "
Ett beställningsjobb av tysk bilindustri som känner sig hotad.

Finns fakta som säger annat när det gäller el VS bensin.

https://www.expressen.se/motor/bilnyheter/undersokning-elbilen-alltid-battre-an-bensinbilen/

Pajala skrev:Finns fakta som säger annat när det gäller el VS bensin.

https://www.expressen.se/motor/bilnyheter/undersokning-elbilen-alltid-battre-an-bensinbilen/

Fast i den artikeln säger dom klart och tydligt att dom inte tagit hänsyn till tillverkningsutsläppen för bilen och batterierna.
Sen är det också lite intressant att veta hur långt kan man köra på ett batteri innan det är dax att byta det?
Klarar man 20'000 mil med batteriet?

Problemet är väl att elnätet inte klarar belastningen och det inte går att installera laddare åt alla i ett vanligt villaområde utan att bygga ut nätet för hysteriska pengar !

En annan men ack så viktig sak betr Northvolt flipp eller flopp och som kommit bort är att Northvolt för dyra pengar köpt på sig teknisk know how som om något år är föråldrad.
Idag gäller lithium ion teknologi men som alla vet har stora brister med bristen på ädelmetaller och stora klumpiga batterier med låg livslängd.
Morgondagens batterier är lithium air där storleken reducerats och de sällsynta metallerna inte behövs lika mycket och där forskningen hos främst Samsung kommit långt.
Problemet för Northvolt är att när Skellefteåfabriken står klar sitter man med en bateridesign ingen vill ha.
Vem fortsatte med kasettband när cd:n kom?
Visst kan Northvolt köpa in ny kunskap men för vilka pengar? Man verkar ju ha problem redan idag att skrapa ihop miljarderna till fabriksbyggena.
Nej jag är skeptisk jävligt skeptisk.

icemask skrev:Problemet är väl att elnätet inte klarar belastningen och det inte går att installera laddare åt alla i ett vanligt villaområde utan att bygga ut nätet för hysteriska pengar !

Just villaladdning är inget problem överhuvudtaget. Elnätet på den nivån är byggt att klara en massa direktverkande uppvärmning, som i mångt och mycket är borta eller med lägre effektbehov än på 70-talet. Dessutom behöver man sällan snabbladda hemma så man klarar sig med måttliga säkringsstorlekar. Att ladda en "dagsranson" på 10 mils körning över natten klarar man på ett vanligt motorvärmaruttag. Jag har aldrig sett någon ifrågasätta användandet av motor- och kupévärmare när det gäller belastningen på elnätet 

Även stora hyreshus går att fixa, men där är problemet, särskilt söderut, att man idag saknar elinstallationer på nattparkeringar. Så man får bygga ut nätet lokalt. Det i sig är dock inte särskilt kostsamt eller komplicerat.

Det som är problemet med elbilar är istället snabbladdning ute på vägarna. Samt att om alla skulle börja köra på el så skulle kötiden vid mackarna bli ganska så lång. Batteriväxlare är antagligen lösningen på det men det kräver förstås att biltillverkarna enas om en standard. Ur långfärdsperpektiv är vätgas ett smidigare utsläppsfritt alternativ.

Högljudd skrev:En annan men ack så viktig sak betr Northvolt flipp eller flopp och som kommit bort är att Northvolt för dyra pengar köpt på sig teknisk know how som om något år är föråldrad.
Idag gäller lithium ion teknologi men som alla vet har stora brister med bristen på ädelmetaller och stora klumpiga batterier med låg livslängd.
Morgondagens batterier är lithium air där storleken reducerats och de sällsynta metallerna inte behövs lika mycket och där forskningen hos främst Samsung kommit långt.
Problemet för Northvolt är att när Skellefteåfabriken står klar sitter man med en bateridesign ingen vill ha.
Vem fortsatte med kasettband när cd:n kom?
Visst kan Northvolt köpa in ny kunskap men för vilka pengar? Man verkar ju ha problem redan idag att skrapa ihop miljarderna till fabriksbyggena.
Nej jag är skeptisk jävligt skeptisk.

Jag var också rätt skeptisk till Northvolt tidigare, men börjar svänga lite. Ser inte ut som ett luftslott längre och jag tror nog de kan komma igång. Om inte annat så kommer det att behövas fler produktionslinor framöver så efterfrågan kommer att finnas. Och vi har billig miljövänlig el så att producera i t.ex. Asien har inte samma fördelar som vid mer arbetskraftsintensiv verksamhet.

Vad gäller teknik så vet vi att det kommer nya, t.ex. Litium-air eller zinc-air. Men de ligger nog ännu rätt många år bort innan de når fullskalig industrialisering och kan slå ut Litium-jon m.m.. Man får väl bara förutsätta att även Northvolt har koll på det och inte häller tiotals miljarder i en och samma korg. Det vore rätt dumt ur ett investerarperspektiv.

Grönt ljus för miljardladdat Northvolt

Batteribolaget Northvolt har gjort klart med finansieringen av sin planerade batterifabrik i Skellefteå.
I kommunen är det klackarna i taket. Uppemot 10 000 jobb väntas.
I augusti inleds byggandet och 2021 ska tillverkningen av litiumbatterier starta.

Med totalt en miljard dollar i eget kapital, motsvarande nio miljarder svenska kronor, som nu bolaget fått in är den sista finansiella pusselbiten lagd.

Därmed kan första spadtaget för fabriken i Skellefteå nu definitivt tas.

Vi har nu slutfört finansieringen av första fasen av Skellefteå, säger Northvolts vd och grundare Peter Carlsson.
Den första fasen ska räcka till en batteriproduktion som räcker till 200 000–300 000 bilar per år, enligt Carlsson som pekar på att orderboken redan uppgår till 13 miljarder dollar.

Hela produktionen är utsåld mellan 2022 och åtminstone fem år framåt, säger Peter Carlsson.
Carlsson säger att efterfrågan är så pass stark att Northvolt redan nu snabbar på processen att bygga ut Skellefteåfabriken i en fas två.

OERHÖRT GLÄDJANDE
Jätteroligt, kommenterar Skellefteås kommundirektör Kristina Sundin Jonsson.

Det är jätteskönt att alla bitar är på plats, känns oerhört glädjande, säger hon.
För kommunen väntar nu en stor omställning. Enligt Kristina Sundin Jonsson bedöms uppemot 2 500 jobb komma till bara genom fabriken. Indirekt väntas tre till fyra gånger fler jobb ovanpå det, i form av byggen, skolor, andra företag som vill etablera sig med mera – sammanlagt alltså runt 10 000 arbetstillfällen, enligt henne.

Skellefteå kommer att förändras, säger hon.
INDUSTRIELLA INVESTERARE
Bland finansiärerna till jätteinvesteringen finns Volkswagen, storbanken Goldman Sachs samt AMF och Folksam.

Carlsson pekar på vikten av att få både finansiella som industriella investerare, de senare ledda av VW och BMW

Det är en styrka att ha en kund som delägare, det minskar en del av den finansiella risken.
Vad gäller råvaruförsörjningen känner han sig trygg. Och leverantörerna kan komma att knytas närmare Sverige.

Det pågår diskussioner med nyckelleverantörer att etablera sig i närheten av vår fabrik, säger han.
FRAMTIDA TEKNIK
Anders Oscarsson, aktiechef och ägaransvarig vid AMF:

Det här är en framtida teknik som jag tror vi alla behöver om vi ska ha elektriska bilar och kunna ställa om till ett mera hållbart samhälle. Vi tror det här är en bra satsning och för våra kunder tror vi det är en möjlighet att tjäna pengar framöver.
AMF:s investering uppgår nu till cirka fem procent av bolaget eller motsvarande cirka 740 miljoner svenska kronor.

TT: Ser du några frågetecken eller osäkerhet?

Det är ändå en fabrik som inte kommit igång ännu. Orderna har förvisso redan lagts men inte levererats ännu, visst finns det stora risker men det är ju så med så här tidiga investeringar. Det finns stora risker men stor potential och det är vad vi ser framför oss som placerare.
FABRIK I TYSKLAND
Northvolt uppger samtidigt att man tagit in order på totalt 13 miljarder dollar, motsvarande 122 miljarder kronor till den planerade fabriken i Skellefteå. Nyemissionen i sin helhet värderar bolaget till 14,8 miljarder kronor.

Förutom fabriken i Norrland ska man även bygga ytterligare en fabrik ihop med Volkswagen i Tyskland.

I mitten av maj träffade Europeiska investeringsbanken (EIB) en principuppgörelse med Northvolt om ett lån på 350 miljoner euro (drygt 3,7 miljarder kronor), också avsett för fabriksbygget i Skellefteå. EIB har tidigare hjälpt till att lånefinansiera Northvolts testfabrik i Västerås.

Jonas Fröberg DN

Northvolts batterifabrik i Skellefteå är finansierad. Det är antagligen Europas kanske viktigaste industrihändelse detta år. På sikt finns risker och frågetecken. Och Volvo Cars som nyligen valde leverantör från Kina får i dag stå i skamvrån.  

Tänk en vd-man i vitskjorta och svartjeans framför en whiteboardtavla någonstans i Storstockholm. Han säger: vi tänkte anställa 780 000 personer i den hetaste framtidsbranschen som finns.

Det låter som om han ätit en drogsvamp.

Då fortsätter han: vi ska rädda klimatet och sätta stopp för en Kinadominans som är politisk sprängstoff på EU-nivå också.

Scenen är fiktiv, men faktiskt i princip det som hände på onsdagen:

Batteribolaget Northvolts vd Peter Carlsson stod i vitskjorta och svartjeans och berättade att han säkrat finansiering från den globala fordonsindustrin och finansiella institutioner till sin stora batterifabrik i Skellefteå.

Det ger många jobbtillfällen: Omräknat från Skellefteå kommuns 72 500 invånare innebär batterifabriken Northvolts i slutändan upp mot 2 500 nya Skellefteå-jobb just 780 000 arbetstillfällen i Stockholm.

Det är en injektion i en hel landsända.

Men också årets kanske mest intressanta industriaffär i Europa.

Övergången till elfordon är livsviktig för att Europa ska klara Parisöverenskommelsens 1,5-gradsmål.

Men den hotas av batteribrist samtidigt som efterfrågekurvan på batterier pekar upp mot solen: Volkswagen, som gått in med över 9 miljarder kronor i Northvolt, gick i mitten av maj ut med att de behöver 300 gigawattimmar 2025.

Så till det jobbiga: I dag tillverkas battericeller enbart av kinesiska och andra asiatiska storbolag som bär namn som CATL, LG Chem och Samsung.

De behärskar batteriernas hela värdekedja.

Och batterierna står för hela 40 procent av värdet i en elbil.

Det är en katastrof för Europeisk bilindustri. De har byggt sysselsättning och unikt kunnande inom förbränningsmotorer och växellådor, som snart spelat ut sin roll och ersätts värdemässigt av batterierna.

Annorlunda uttryckt: Den gren som nu Volvo och Volkswagen ska svinga sig till och borde ha byggt upp kunnande och tillverkning inom – ägs av kommunistregimen i Kina.  

Det har startat en europeisk politisk diskussion med en ekande grundfråga: ”hur kan vi ge bort framtiden till Asien?”

I Tyskland har världens största bilbolags vd, Volkswagens Herbert Diess, bakom kulisserna ägnat det senaste halvåret att övertyga tyska regeringen om att hjälpa till att bygga batterifabriker.

Allt för att säkra arbetstillfällen och kunnande som sakta vitrar bort.

Fram till nu har det bara varit varm luft ur mäktiga politikers munnar.

De är nämligen dyrt och osäkert att bygga batterifabriker.

Samtidigt har samma Europapolitiker med järnhand styrt oss alla mot elbilar som alltså fått Kinas batteribolag att vinna mark.

De koreanska och framför allt kinesiska bolagens försprång gör det nu svårt att komma in och konkurrera: Dopade till tänderna av statssubventioner kan de, förenklat, sälja batterier billigare än Europaägda fabriker. De har hunnit göra branschens läxor grundligt. De säkrade tidigt gruvor och leveranskedjor för batteriernas kritiska metaller som kobolt och nickel. Och på senare tid har de påpassligt byggt fabriker i bland annat Tyskland.

Det var helt enkelt i sista sekund som Peter Carlsson, i vitskjorta och svartjeans, på onsdagen stod på sitt kontor i Stockholm.

Att han kunnat säkra finansiering på upp mot 15 miljarder kronor för att bygga kapacitet för 16 gigawattimmar år 2021 har flera orsaker:

Bilbolagen är piskade att säkra tillgången av batterier till elbilsmodellerna som ligger på ritbordet. Det geopolitiska spelet spelar in, men också Northvolts klimatsmarta energimix:

Nu kan BMW, Scania, lastbils-Volvo och Volkswagen säga att deras batterier görs klimatsmart – och att de tillsammans äger en tredjedel.

Som steg två planeras en batterifabrik i Tyskland tillsammans med Volkswagen. Men där är man vagare i konturerna och pratar om att det behövs ”politiskt ramverk”.  

Men det finns inneboende problem: litiumjonbatterier ses som farligt gods och är dyra att transportera från Torgny Lindgren- och Sara Lidman-land. Det kommer att vara negativt när utbudet hinner i kapp efterfrågan.

Peter Carlsson får också förbereda sig på lokala konflikter: Han vill på sikt få kritiska metaller från närområdet: det betyder gruvor som kommer att krocka med den lokala miljörörelsen och ofta med samernas urfolksrätt.

Men en sak skaver: Volvo Cars valde nyligen bort svenska Northvolt för kinesiska CATL och sydkoreanska LG Chem. Av allt att döma styrda av moderbolaget Geely. I dag fick de stå i skamvrån.

DN igår.


Äntligen vågar bygden hoppas på att Europas största batteri­fabrik byggs. Följden blir minst 2 500 arbeten bara i ­fabriken – och den största förändringen i Skellefteå på ­hundra år. Staden sprudlar av framtidstro när svensk industri­historia ska skrivas. Men exakt vad det leder till är det ingen som vet.

Skellefteå.

Det var en gång Skellefteå: malm, skog och vatten så långt ögat såg. Älgar i skogen och laxar i älven. Boliden hittade guld utanför staden för 95 år sedan. Rönnskärsverkens smältverk gav industrijobb i generationer. 

Förr var ishockeyn och musiken det enda roliga med Skellefteå, lyder historieskrivningen. Annars stod staden i skuggan av grannen Umeå, universitetsstaden.

För bara tio år sedan tycktes Skellefteå vara en hopplös avfolkningsbygd, där unga alltid pratade om flytten de måste göra. 

I dag har den perifera positionen i Europa i stället blivit en fördel när den nya tidens energikrävande industri expanderar. 

Facebooks satsning i Luleå med start 2013 gav en vink om vad som väntade. Och nu vågar internationella aktörer med Volkswagen och investeringsbanken Goldman Sachs i spetsen satsa pengar i batterifabriken. Ytterst är det ett tecken på att de tror på framtiden i norra Sverige. 

Den 12 juni var det som om alla bitar föll på plats. Sveriges största industriprojekt fick den finansiella garanti som behövs för att den första etappen, beräknad till 16 miljarder kronor, ska kunna stå klar 2021. 

Europa behöver fabriker som tillverkar batterier till elbilar. I Skellefteå finns vatten- och vindkraft som är billig, säker och hållbar. Skellefte­älven bidrar med kylvatten och hamnen ligger endast tio kilometer bort.

Sjutusen lägenheter är redan planerade. Enda bristen är den på arbetskraft. Varifrån ska fabriken rekrytera tusentals anställda?

Skellefteåbon Margith Rekonius är redan intresserad. Vi möts på gågatan i centrum en kväll. 
– Batterifabriken, vad spännande. Jag ska söka jobb där. Jag vet inte vad de har för jobb, men jag får väl gå hem och googla, säger hon och skrattar.

Annars tyder allt på att mycket av rekryteringen kommer att ske utomlands. Specialistkompetens måste lockas till Västerbotten och att det kommer att lyckas räknar både Northvolt och de tunga finansiärerna med. I annat fall hade det inte blivit något av med fabriken. 

De tror att Skellefteå blir en trivsam ort att bo på även för nyanställda som kommer långväga ifrån. Förvissningen kommer av intrycken de skaffat sig själva. 

Och så förlitar de sig på vad de hört av David Eriksson, kreativ chef och medgrundare av Skellefteåföretaget North Kingdom, som länge rekryterat medarbetare från andra länder. 

Hans företag producerar upplevelser, spel, digitala produkter och tjänster och har huvudkontor i Skellefteå. Ett annat kontor finns i Stockholm, en filial ligger i Los Angeles. 
– Vi är ett litet företag till omsättningen, men blev uppmärksammade när vi började ta Coca-Cola och Adidas till Skellefteå för att spela in videofilmer, säger David Eriksson, som startade företaget efter att it-bubblan sprack för snart 20 år sedan.

Många av entreprenörerna som då började om med egna bolag hade ett förflutet på musik­scenen i Skellefteå. Han var själv med om att starta Trädstocksfestivalen, en årlig musikfestival som lever vidare till skillnad från den amerikanska förlagan i Woodstock.
– Vi är ett barn av musiken, det är vad som ligger bakom vår framgång. Vi jämförde oss aldrig med bolag i Stockholm, utan direkt med de bästa globalt. Det var kanske naivt, men det är den inställningen som behövs. Vi hade fått det från musiken, säger David Eriksson.

Han har upptäckt att det är en fördel att se sin bygd reflekteras i andras ögon, för att inse vad man har. Som när en art director från Amsterdam, på månadslångt besök i Skellefteå, en kväll kom in på kontoret med rosor på kinderna och sa att hon haft en fantastisk upplevelse på en spark på postens parkering.
– Hon hade glidit där fram och tillbaka i två timmar i 25 graders kyla, berättar David Eriksson.
Egen spark är troligen inte nog för att värva medarbetare till batterifabriken, men David Eriksson tycker han har goda argument som talar för Skellefteå.

– Det handlar om livsstil. I storstäder som London och Los Angeles finns det nästan ingen förståelse för livet utanför jobbet. Här kan du arbeta i en internationell miljö, sluta klockan fyra en eftermiddag och tio minuter senare sitta i ett älgtorn ute i skogen.

Laxfisket är ett av Sveriges bästa, och gratis.

Naturen finns överallt. En hållbar livsstil är lättare att nå än i storstäder. 
Hans ord ingjuter självförtroende i bygden.
– Jag vet att Skellefteå har stark attraktionskraft hos vissa grupper, säger den kreativa chefen i North Kingdom.

Genom åren har hans bolag anställt många ­hbtq-personer från öststaterna, som inte tyckt att de kunnat leva de liv de velat i sina hemländer.

I nästa stund formulerar han en fråga som blir hängande i luften. Det handlar om att Northvolts batterifabrik önskar sig japanska ingenjörer i stort antal.

David Eriksson undrar:
– Vad händer när man dumpar hundratals ­japanska ingenjörer i Skellefteå? 

Senare i intervjun återkommer han med tankar om förvandlingen som väntar. Att Skellefteå snart blir en helt ny stad, på gott och ont. Att en intressant förändring står för dörren med en ny dynamik och många utmaningar.
– Men vad hade det funnits för alternativ? frågar han sig.

Fyrahundratusen kvadratmeter är svårt att ta in. Det är en yta stor som ungefär 55 fotbollsplaner. På den arean ska halva den nya batterifabriken stå.

– Det här är som en stor sandlåda där det grävs och sprängs, säger Mikael Lindmark, projekt­ledare för markarbetet hos Skellefteå Kraft, när vi spanar ut över området från en kulle. 

Nivåskillnaden på 18 meter jämnas ut. För arbetet används fordon som lastar fem gånger så mycket som vanliga lastbilar. 

Kraftförsörjningen, kylvattnet, fiberanslutningen, väganslutningen och fjärrvärmen står på kraftbolagets lott. Kommunen fixar vägar och vatten och avlopp.
– Säker och billig energi från vattenkraft och vindkraft var en avgörande anledning till att fabri­ken står här i Skellefteå, konstaterar Mikael Lindmark.

Och snart är det dags för Northvolt att ta över. På plats finns redan byggbarackerna för 800 arbetare. Byggstarten är beräknad till augusti.

Skellefteå vågade tro på att räcka upp handen, beskriver kommunalrådet Lorents Burman (S).
– För vi vet vilka förutsättningar som finns här.

Det hela hade börjat på sämsta tänkbara sätt. Skellefteå fanns inte ens med på listan över de 20 orter som Northvolt hade tillfrågat i början av 2017.

Besvikna miner i kommunhuset.

Det fanns ju ett industriområde som var som klippt och skuret. Tänkt som en tomt för ett datacenter, efter Facebooks etablering i Luleå, men lika gärna för någon annan industri som krävde tillgång till mycket energi.

Om det digitala tjänsteföretaget North Kingdom vågade jämföra sig med Silicon Valley – varför skulle då Skellefteå inte kunna peka på sina många fördelar som hemvist för Europas största batterifabrik?
Kommunen anmälde sitt intresse.

– Vi är en gammal industriort och har de fysis­ka faktorerna. Vi har mark, vi har infrastruktur och tillgång till vatten. Förnyelsebar energi är viktig i den gröna omställningen. Och vi visade att vi verkligen ville det här och vi kunde ge konstruktiva förslag, beskriver Kristina Sundin Jonsson, kommundirektör i Skellefteå, faktorerna som i oktober 2017 ledde till att staden vann dragkampen.

Sju år tidigare hade kommunen krisstämplat sig själv. Statistiken var obönhörlig: utvecklingen gick åt fel håll, utflyttningen hade bara fortsatt, i längden skulle det bli svårt att upprätthålla välfärden. Siffrorna resulterade i en plan kallad 2030, vars syfte var att öka befolkningen. 

Snart passeras 80 000 invånare. 

Hur många fler invånare Skellefteå har om tio år – när batterifabriken går för fullt och förväntade kringjobb tillkommit – är det ingen som vet i dag.  
– En grupp från vårt näringsliv var i Reno (i Nevada, USA) där världens största batterifabrik håller på att byggas. Den kommer att anställa 9 000 personer. Där gav de oss rådet att bygga massor av bostäder, säger Kristina Jonsson Sundin.

Kommunen gör nu sitt yttersta för att ligga steget före så att ingen brist uppstår, vilket förklarar planerna på de 7 000 nya bostäderna.
Men någon säkerhet för hur satsningen slutar finns inte.   
– Att det blir en omställning som påverkar folks vardag är klart. De kommande tio åren innebär en förändring som vi inte har sett på hundra år. 1924 hittade Boliden guld, 95 år senare hittade Northvolt Skellefteå, säger det socialdemokratiska kommunalrådet Lorents Burman med en formulering han slipat på. 

Eftersom en stor del av personalen till batteri­fabriken ska lockas från andra länder i Europa och från Asien står kommunen rustad med övertygande argument. Som att Skellefteå är Sveriges största havskommun med 36 mil kust. 
– Det är vackert i Norrland, det är rent och det är snö på vintern och sol på sommaren. Det kan vara regnigt på hösten. Förresten har vi fem årstider med vårvintern, men det behövs ett rikt kulturliv också och därför bygger vi en av de största byggnaderna i Skellefteås historia, beskriver Lorents Burman.

Kulturhuset och hotellet i trä ska bli 20 våningar högt och är döpt till Sara efter bygdens kända författare Sara Lidman. Förhoppningsvis blir det ett monument över framtidstron.
– Vi kunde sälja kulturhuset innan vi satte spaden i jorden. Det är ett tecken på att investerare tror på regionen, säger kommunalrådet.

Raden av kommunala åtaganden – utöver lägen­heterna – är annars lång: skolor, förskolor, vuxen- utbildning, skräddarsydda utbildningar för fabriken, infrastruktur, välfärd. Skatteintäkter blir viktiga för kommunen.

Stötestenen är denna: medarbetare på batterifabriken kanske jobbar på kontrakt som löper på 6, 12 eller 18 månader. De pendlar in till och ut från Skellefteå, utan att betala inkomstskatt på orten.
Det är kommunalrådet och kommundirektören som för problemet på tal med uteblivna skatteintäkter, men de hoppas att dilemmat är övergående.

Om Skellefteå skapar miljöer och bostadsområden som är attraktiva vill de nyanställda bosätta sig i staden permanent och blir skattebetalare, lyder strategin. 

Vad som till sist avgör om den stora satsningen lyckas för kommunen ser ut att bli något så vardagligt som trivsel.
– Vi vågar se framåt, säger butiksbiträdet Anki Lundmark.

Hon står vid hålet i väggen som kommit att symbolisera butikens framtidstro. 

Ingmar Inredning på gågatan i centrum av Skellefteå expanderade den 1 april. Då togs grannlokalen över där Sport City tidigare hållit till. Sportbutiken ville flytta till större lokaler och Ingmar Inredning slog upp ett hål i tegelväggen för att också kunna växa.
– Nu kör vi! utbrister Anki Lundmark.

På frisörsalongen Hair & Face får sig My Rusdals hår en rejäl behandling. Hon återvände nyligen till sin hemstad efter att ha pluggat musik i USA och gett ut sin debutsingel i Hollywood. 
– Vi pratade just om batterifabriken. Det är på riktigt och nu vågar vi hoppas. Det är dags för mig att börja jobba i Skellefteå, säger My Rusdal.

Emma Lindberg Stigbjörnsdotter, anställd på salongen, nickar:
– Ja, i dag är vi optimistiska. Annars tillhör jag en generation, född i mitten av 80-talet, som när vi var yngre alltid pratade om att vi måste flytta. Då fanns det inget roligt att göra här. Nu vill de unga vara kvar.

Vad Skellefteå gjort är inget annat än en resa i sinnesstämning, från en plats i marginalen mot medelpunkten. 

Torbjörn Petersson
mailto:torbjorn.petersson@dn.se


På DN.se samlas artiklar i utvalda ämnen på egna ­sidor.

Läs till ­exempel om varför Volvo Cars valde bort svenska Northvolt för sina elbilar och Jonas Fröbergs krönika om varför batterifabriken är det viktigaste som hänt i år.

...........................

Det är verkligen roligt att läsa om det som händer i Skellefteå. De behövde verkligen det här, från avfolkningsbygd till framtidstro.

Men det går inte att jämföra Skellefteå och Västerbotten med Luleå och Norrbotten.

Titta på Luleå skärgård. Isarna på vintern.

Titta på Tornedalen.

Älvarna.

Vildmarken.

Nationalparkerna.

Norrlands riviera.

och till sist

Titta på fjällvärlden vi har i Norrbotten.

Den här etableringen kommer göra att fler får upp ögonen för Luleå och Norrbotten och det är bara positivt.

/Jokerman

Hans Strandberg DN

Northvolt vill locka folk från hela världen

Batteritillverkaren Northvolt vill mer än fördubbla antalet anställda på ett år, och letar över hela världen för att hitta folk. Men det gör konkurrenterna också, och batteriexperter kan bli en bristvara. Särskilt attraktiva är japaner och sydkoreaner.

Northvolt startade våren 2017 med 15 personer, i dag är man cirka 300. Men på 12 månader ska man anställa ytterligare 500:

– Av dem kommer 150 att jobba på vår pilotanläggning i Västerås, resten blir jämnt fördelade mellan Stockholm och Skellefteå, säger Northvolts presschef Jesper Wigardt.

Det handlar om allt från maskinoperatörer och materialhanterare till underhållsingenjörer och miljöexperter.

I augusti startar Northvolt sitt miljardbygge i Skellefteå. Den första etappen, på 16 gigawattimmar, ska stå klar under 2021. Inför starten behöver Northvolt 500 personer där, när produktionen är i full gång handlar det om cirka 2 500 anställda.

– Vi tror att hälften av dem kan rekryteras lokalt, resten från övriga Sverige och utomlands. Vi är redan i dag 50 olika nationaliteter på företaget, säger Wigardt.

Northvolt omgavs länge med skepsis, eftersom företaget inte lyckats få med några industriella partners på tåget. Men i juni i år blev det klart med 10 miljarder från bland annat Volkswagen, BMW och investeringsbanken Goldman Sachs. Detta tillsammans, med tidigare lån och stöd gjorde att företaget nådde de 15 miljarder man anser krävs.

Vd Peter Carlsson uppgav då att orderböckerna redan var fulla för de fem första åren. Därför tidigareläggs starten av etapp 2, som gör Northvolt till Europas största batterifabrik.

Men man är långt ifrån ensamma om att vilja expandera. Carlssons tidigare arbetsgivare Tesla letar plats för en ny fabrik i Tyskland, japanska GS Yasa och sydkoreanska SK Innovation ska båda bygga i Ungern osv. Elbilsboomen är bara i sin början.

– Efterfrågan på elbilar är större än batteritillgången, det kan bli brist på viktiga metaller – och på personal. Här är Northvolt bara ett nytt kapitel i något som vi sett under en tid i bilbranschen, brist på ingenjörer som jobbar med spetsteknik, säger Mikael Wickelgren, fordonsforskare vid Högskolan i Skövde.

Han säger att bilindustrin är global, det är inget speciellt att folk flyttar omkring men påpekar också att det nu handlar ”mindre om mekanik än elektronik och internet”.

– Jämfört med Sverige har bilbyggarländerna Frankrike och Tyskland betydligt fler ingenjörer, men även där hör man klagosånger, säger Wickelgren.

Särskilt viktiga i Northvolts pilotanläggning i Västerås, där man i mindre skala förbereder för en så enkel start som möjligt i Skellefteå, är ingenjörer från Japan och Sydkorea. Av 50 personer som jobbar med utveckling av battericeller kommer mer än 40 därifrån.

– Det är ju i de länderna som batteriindustrin har byggts upp, så det är där experterna finns. De har varit och kommer att fortsätta att vara helt centrala för oss. På sikt tror vi ju att det byggs upp en expertpool även i Europa, inklusive Sverige, säger presschef Jesper Wigardt.

Det borde bli kamp om ­kompetensen med tanke på alla batteriplaner i Europa?

– Det får man utgå ifrån, därför är det viktigt att Europa bygger upp sin egen värdekedja kring batteriproduktion.

Behövs japanerna i Skellefteå också?

– Ja, för de har kunskapen om de maskiner vi behöver för själva produktionen, de är ju huvudsakligen asiatiska. Men vi kommer att behöva människor från hela världen.

Hur lockar man asiater till Norrland?

– Många vill helt enkelt vara med om att bygga upp en ny industri från början. Skellefteå ligger i en region med stark entreprenörsanda där det dras igång en rad satsningar inom energiomställning. Och så finns det ju också chans till ett rikt familjeliv med närhet till naturen, säger Jesper Wigardt.

Hans Strandberg
hans.strandberg@dn.se

Fakta.

I augusti börjar bygget av batterifabriken i Skellefteå, som ska dra igång 2021 och i full produktion ha 2 .500 anställda. Här ska det årligen produceras batterier till 250 000–300 000 bilar. Den andra etappen planeras till 2024.

Northvolt har också ett industriellt laboratorium i Västerås, där man utvecklar battericeller, och har en småskalig testproduktion för att underlätta en snabb produktionsstart i Skellefteå.

Företaget ägs till ungefär en tredjedel var av industriaktörer, finansiella investerare samt grundare och personal.

PT Lördag 23 november 2019
Boliden möttes av kritikstorm

Många kritiska frågor kom det från Miljögruppen Pite älvdal när Boliden gästade Framnäs folkhögskola för att informera om den planerade Lavergruvan.

Initiativtagaren till informationen är Ellinor Sandlund, som i ABF:s och Medborgarskolans regi organiserat studiecirklar om gruvetablering.

– Jag tycker det är viktigt att sprida kunskap om vilka risker en gruva i Laver skulle innebära för oss som bor här, säger Ellinor Sandlund.

Själv bor hon nära älven i Öjebyn och oroas av tanken på ett eventuellt dammbrott i Laver.

– Då skulle det gå en tsunami direkt, säger hon.

Dammbrottsrisken är emellertid ingenting som Boliden tagit med i sin miljökonsekvensbeskrivning, MKB, än så länge. Bolaget menar att om det får tillstånd för bearbetningskoncession hos regeringen så ska en ny, mer omfattande MKB upprättas och den i sin tur ska godkännas hos Mark- och miljödomstolen.

– De har skrivit en passus om att avfallet ska återbördas till det reparerade sandmagasinet i händelse av dammbrott. Men det är en miljard ton anrikningssand vi pratar om. Går det en damm i Laver så förgiftas hela Piteälven, säger Lena Nordqvist, talesperson för Miljögruppen.

Boliden menar att det var på grund av att ett Natura 2000-tillstånd saknades i koncessionsansökan som Bergstaten sade nej i december 2016. Sedan januari 2017 ligger frågan hos regeringen för ett avgörande.

– Det regeringen ska ta ställning till är om detta tillstånd behövs redan innan koncessionsansökan godkänns eller om det kan sökas efteråt, säger Anders Forsgren, Boliden.

I september förra året kom en prejudicerande dom från Mark- och miljödomstolen som förstärker skyddet mot exploatering av Natura 2000-områden.

En fråga som Boliden lyfte var det stora framtida behovet av metaller. Enligt en illustration som bolaget visade upp krävs enorma mängder koppar, nickel, zink, kobolt och bly för att tillverka elbilar, samtidigt som elnätet fordrar ännu större mängder koppar för att tillgodose alla framtida elbilars behov av laddning.

– Nya gruvor är en förutsättning för att kunna lösa miljöfrågan, säger Anders Forsgren, som menar att en modern gruva har en god miljöprestanda.

Det håller inte Miljögruppen med om.

– Gruvan skulle släppa ut 54 000 ton koldioxid per år, det är mer än hela Älvsbyns kommun som i dag släpper ut 37 000 ton, säger Ulf Johansson, Miljögruppen.

– Det finns inga gröna gruvor. Elbilen är vår nya miljöbov. Vi måste ställa om vårt sätt att leva och börja konsumera mindre, säger Lena Nordqvist.

Frida Enberg Piteå-Tidningen

Miljögruppen riktar (el)ljuskäglan rätt i nyllet på alla elbilsentusiaster!  

bygg norrbottniabanannu!